Förorenade områden

Förorenade områden

Förorenad mark, förorenat vatten och förorenade sediment

Ett förorenat område är en plats där halterna av skadliga ämnen överskrider tillåtna gränsvärden. Sådana ämnen kan finnas i jord, asfalt, slam, ytvatten eller grundvatten och  skapar därmed risker för både människors hälsa och miljön.

En nedlagd fabrik.

Orsaker till förorening

Förorenade områden uppstår ofta på grund av mänsklig aktivitet. Industriell verksamhet, avfallshantering, trafik, jordbruk och äldre utsläpp är några av de vanligaste orsakerna.

Eftersom flera källor bidrar till föroreningar krävs ett helhetsperspektiv för att minska spridningen. Därför behöver riskområden identifieras och förebyggande åtgärder sättas in för att skydda miljön långsiktigt.

Industriell verksamhet
Industrier har under lång tid släppt ut tungmetaller, oljor och kemikalier i mark och vatten. Även efter att fabriker stängt läcker många platser fortfarande farliga ämnen. Detta gör att sanering blir nödvändig.

Avfallshantering och deponier
Gamla soptippar och otäta deponier sprider ofta föroreningar. Tungmetaller och kemikalier följer med regnvatten till omgivande områden. Dessutom kan utsläppen påverka miljön i många år framöver, särskilt om skyddsåtgärder saknas.

Asbestförorenad mark
I vissa områden har eternitplattor och annat asbestmaterial grävts ner. När marken schaktas i samband med byggarbeten frigörs riskfyllda fibrer.
Läs också: Asbestförorenad mark »

Transporter och trafik
Biltrafik och parkeringsytor sprider polycykliska aromatiska kolväten (PAH) genom däckslitage och oljespill. Regnvatten transporterar dessa ämnen vidare, vilket påverkar både mark och vatten negativt. Just därför räknas hårdgjorda ytor som en viktig föroreningskälla.

Jordbruk
Gödsel och bekämpningsmedel rinner ofta ut i naturen. När ämnena når sjöar, vattendrag och grundvatten orsakar de övergödning, syrebrist och döda bottnar. Dessutom skadar bekämpningsmedel  både ekosystem och biologisk mångfald.

Historiska utsläpp
Många förorenade områden har sitt ursprung i verksamheter som bedrevs innan dagens miljökrav fanns. Även om verksamheten har upphört innehåller marken  ofta skadliga ämnen. Därför måste riskerna hanteras under lång tid framåt.

Spridning av föroreningar

Föroreningar stannar sällan där de uppstår. I stället sprids de över stora områden, vilket gör saneringen mer komplicerad. Spridningen sker bland annat på följande sätt:

Genom marken
Skadliga ämnen rör sig horisontellt och vertikalt genom jordlager och påverkar även områden långt från utsläppskällan.

Luftburen spridning
Flyktiga ämnen och dammbundna partiklar förs med vinden till nya platser.

Transport med vatten
Regnvatten för med sig föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten.  Föroreningar i grundvatten är dessutom svåra att upptäcka och åtgärda.

Mänskliga aktiviteter
Felaktig hantering av jordmassor eller avfall gör att föroreningar hamnar på nya platser, exempelvis vid byggprojekt och jordbruksarbete.

Omkring 86 000 förorenade områden

Naturvårdsverket uppskattar att Sverige har över 86.000 potentiellt förorenade platser. Av dessa bedöms cirka 1 200 som särskilt allvarliga och prioriteras därför för sanering. Sedan 1990-talet har staten drivit många saneringsprojekt, ofta med hjälp av statliga bidrag.

Problemet är dessutom omfattande i hela Europa. Inom EU finns omkring 2,5 miljoner misstänkt förorenade platser. Av dessa har mer än 340.000 undersökts och drygt 65.000 har redan sanerats eller är under åtgärd.

Konsekvenser av förorenad mark

Förorenad mark påverkar både miljö, hälsa och samhällsutveckling. Frågan är därför både angelägen och komplex. För att förstå problemets omfattning är det viktigt att känna till några av de vanligaste konsekvenserna.

Ekosystem
Skadliga ämnen förstör livsmiljöer, hotar arter och stör näringskedjor. Detta leder i sin tur till minskad biologisk mångfald.

Människors hälsa
Exponering för tungmetaller, PAH, kemikalier eller asbest kan orsaka lungsjukdomar, cancer och neurologiska skador.

Fastighetsvärden och stadsutveckling
Föroreningar försvårar utvecklingen av nya bostadsområden och industrier. Dessutom minskar fastighetsvärdena i drabbade områden.

Sociala effekter
Boende nära förorenade platser kan känna oro och stress, vilket påverkar både livskvalitet och lokal ekonomi.

Exempel på
FÖRORENAD MARK

  1. Bensinstationer
    Läckage från lagringstankar och spill vid påfyllning.
  2. Parkeringshus och garage
    Oljespill och kemikalier från fordon.
  3. Skjutbanor
    Blyföroreningar från ammunition.
  4. Områden med rödfyr
    Rödfyr innehåller tungmetaller och uran och användes ofta som fyllnadsmaterial.
  5. Industrifastigheter
    Spill från kemiska processer och bristande avfallshantering.
  6. Brandövningsplatser
    PFAS-föroreningar från brandsläckskum.

Exempel på
FÖRORENAT VATTEN

  1. Industriutsläpp
    Kemikalier och tungmetaller från produktion.
  2. Jordbruk
    Läckage av bekämpningsmedel och gödningsmedel.
  3. Deponier
    Lakvatten som innehåller farliga ämnen.
  4. Urban avrinning
    Regnvatten som sköljer bort föroreningar från vägar och hårdgjorda ytor.
  5. Gruvdrift
    Utsläpp av tungmetaller och syror.
  6. Skogsindustri
    Restprodukter som dumpats i älvar och sjöar och skapat fiberbankar på botten.

Exempel på
FÖRORENADE SEDIMENT

  • Träfibrer och processkemikalier
  • Tungmetaller från gruv- och metallindustri
  • PAH från förbränning och oljespill
  • Pesticider från jordbruk
  • PCB från äldre industrier
  • Dioxiner och furaner
  • Mikroplaster från plast och däckslitage

Analyser av förorenad mark

Maivab utför noggranna laboratorieanalyser av markprover. Vi visar om provresultaten överskrider Naturvårdsverkets riktvärden för olika markanvändningar, som KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning). Vi anger också om proverna klassas som farligt avfall.

Resultaten redovisas i tydliga rapporter som fungerar som beslutsunderlag vid sanering, återanvändning eller deponering.

Vattenprovtagning.
Provtagning av vatten för kontroll av höga nivåer av kemikalier och metaller.