Provtagning görs med hjälp av radondosor som behöver beställas någon vecka före planerad utsättning.
Radon varken syns eller doftar, så för att utröna om det förekommer radon i din bostad eller på din arbetsplats behöver man göra en mätning.
Korttidsmätning | 10 dygn (rådgivande)
Långtidsmätning | 2-3 månader (årsmedelvärde)
Gränsvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m3.
Den rekommenderade perioden på året för radonmätning är under eldningssäsongen, det vill säga mellan den 1 oktober och 30 april.
För kontroll av radonhalt i dricksvatten behövs ett särskilt kärl med specifika provtagningsinstruktioner.
Radon förekommer främst i kallkällor och borrade brunnar, även grävda brunnar där vattnet kommer från sprickor i berg kan också innehålla radon. Radon från vatten övergår till luftfas och därmed till inomhusluften.
Gränsvärdet för radon i dricksvatten är:
Man säger att en radonhalt på 1.000 Bq/l i vattnet ger upphov till en höjning med 100 Bq/m3 av radonhalten i inomhusluften.
Radon (Rn) är ett grundämne, en radioaktiv ädelgas som tränger genom radium- och uranhaltig berggrund och in i byggnader. Själva radongasen är inte hälsofarlig, det är sönderfallsprodukten, de så kallade radondöttrarna som uppkommer vid sönderfall av uran i jordskorpan som utför en fara.
Radondöttrar är positivt laddade joner som binder damm- och rökpartiklar i luften och vid inandning fastnar de i lungorna, vilket ökar risken för lungcancer.
Vissa bergarter innehåller mer uran än andra, främst i kvartsrika bergarter som vissa graniter och alunskiffer. Alunskiffer har använts för att tillverka så kallad blåbetong.
Dricksvattnet kan innehålla radon, uran och radium, naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Radon i vatten övergår till luftfas vilket ökar radonhalten i inomhusluften.
Markradon är den vanligaste källan till radon i byggnader. Om konstruktionen är otät mot marken tränger radongasen upp lättare.
Blåbetong användes 1929-1978 vid byggnation av enfamiljshus och flerfamiljshus, vilka har förhöjda radonhalter i inomhusluften. Väggar, bjälklag och kross som fyllning i bjälklag var vanligaste användningen.
Inomhusluft
Forskning visar att om radonhalten ökar med 100 Bq/m3 i bostadsluften, motsvarar detta en riskökning för lungcancer med 16 procent.
Rökare, tidigare rökare och passiva rökare löper större risk för lungcancer. Ungefär 15 procent av Sveriges lungcancerfall uppskattas bero på radon. Här ingår även radon från byggmaterial och mark. Ungefär 400-500 lungcancerfall per år beror på långtidsexponering av radon. Rökare och passiva rökare löper större risk att utveckla lungcancer.
Vatten
När radonhaltigt vatten används till exempelvis till vardagshygien, disk och tvätt avgår radon från vattnet till inomhusluften. Att dricka vatten som innehåller radon bedöms inte utgöra någon större hälsorisk, men bör ändå inte intas i större mängder. Uranets kemiska egenskaper påverkar njurarna, inte strålningen.
Boverket | Vad är radon?
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Markradon »
Radon, radium och uran i brunnsvatten »
Sveriges miljömål | Säker strålmiljö »
Om du har enskild dricksvattenanläggning bör du kontrollera kvaliteten på ditt vatten minst vart tredje år.
Vid misstanke att en översvämning kan ha påverkat vattnets kvalitet bör brunnsvattnet kontrolleras vid två tillfällen.
Vattnet i en brunn belägen i närområdet av exempelvis en brandövningsplats eller flygplats, bör kontrolleras regelbundet.