Vi hjälper dig med analys av impregneringsmedel som kreosot och CCA.
Förlust av flyktiga ämnen i provmaterialet motverkas genom att förpacka dem i aluminiumfolie. Ska flera prover tas bör dessa förpackas var för sig för att minska risken för kontaminering i form av luktsmitta.
En luftprovtagning kan avslöja om det förekommer PAH:er i luften, vilket kreosot innehåller. Kontakta oss i god tid för rådgivning och bokning av pump på 031-83 29 00.
Träskyddsmedel och impregneringsmedel som har använts på träkonstruktioner innehåller kemiska ämnen. Dessa ämnen kan ge en doft av mögel. I äldre produkter för tryckimpregnering och som blånadsskydd förekom klorfenoler, dessa omvandlas av fukt och mikroorganismer till så kallade kloranisoler, ämnen som även i låga halter luktar starkt och påminner om mögellukt.
Det var vanligt att behandla exempelvis syllar med klorfenoler innan de göts in i betong eller placerades direkt mot betong. Dess lukt gör att det kan vara olämpligt att behålla det i konstruktionen, på grund av att det kontaminerar intilliggande material, som papp, isolering, textilier, med mera. Denna kontaminering kallas för luktsmitta och det behövs inte en stor mängd kloranisoler för att material ska få en distinkt lukt.
CCA (Chromated Copper Arsenate) är ett träskyddsmedel som har använts i decennier för att skydda trä mot röta, mögel och insektsangrepp. Trots dess effektivitet har användningen av CCA minskat kraftigt på grund av dess hälso- och miljörisker.
CCA är en kemisk blandning bestående av tre huvudkomponenter:
Denna kombination gör CCA mycket effektivt för att bevara trä, särskilt i miljöer där det utsätts för fukt och insekter.
Användningsområden
CCA-impregnerat trä har traditionellt använts i en mängd olika konstruktioner, inklusive träbroar och bryggor, staket, lekplatser och utemöbler, elstolpar och telefonstolpar.
Kreosot från trätjära är en produkt som utvinns genom destillation av kreosotolja (trätjära, stenkolstjära) och består av mer än 200 ämnen, exempelvis guajakol, kresoler, kreosoler och fenoler.
Ämnena är miljö- och hälsofarliga och virke som är impregnerat med kreosot kan vara farligt avfall eftersom det innehåller flera PAH:er som är cancerogena.
Det användes för att impregnera trä redan på slutet av 1800-talet. I Perstorp tillverkades och såldes kreosot vid Perstorp AB under åren 1903-2006. Kreosot får idag endast användas i yrkesmässig verksamhet (Arbetsmiljöverket har föreskrifter) samt i konstruktioner som kommer i direktkontakt med mark eller vatten, så som telefon- och elstolpar och bryggor. Till utseendet är vätskan lätt gulaktig och transparent.
Kreosot används som impregnering av virke och förekommer i följande produkter:
Stolpar
Kemikalieinspektionen har som krav att stolpar ska vara torra vid leveransen och information ska bifogas om vilket impregneringsmedel som har använts. Stolpar svettas kreosot i värme, som under vår och sommar, det är den perioden som kreosotångor avges som mest.