Impregneringsmedel

Impregneringsmedel

Impregneringsmedel som kreosot används som bekämpningsmedel mot skadeinsekter och skydd mot röta av trämaterial.

Analys av impregneringsmedel

Vi hjälper dig med analys av impregneringsmedel, till exempel kreosot och kloranisoler.

Förlust av flyktiga ämnen i provmaterialet motverkas genom att förpacka dem i aluminiumfolie. Vid flera prover bör dessa förpackas var för sig för att minska risken för kontamination i form av luktsmitta.

Kreosotstolpe vid brygga.

Luftanalys

En luftprovtagning kan avslöja om det förekommer PAH:er i luften, vilket kreosot innehåller.

Kontakta oss i god tid för rådgivning och bokning av pump.

En man med skyddsutrustning i form av gul dräkt och helmask.

Klorfenoler och kloranisoler

Träskyddsmedel och impregneringsmedel som har använts på träkonstruktioner innehåller kemiska ämnen. Dessa ämnen kan ge en doft av mögel. I äldre produkter för tryckimpregnering och som blånadsskydd förekom klorfenoler, dessa omvandlas av fukt och mikroorganismer till så kallade kloranisoler, ämnen som även i låga halter luktar starkt och påminner om mögellukt.

Väderbitna träplankor impregnerade med kreosot.

Det var vanligt att behandla exempelvis syllar med klorfenoler innan de göts in i betong eller placerades direkt mot betong. Dess lukt gör att det kan vara olämpligt att behålla det i konstruktionen, på grund av att det kontaminerar intilliggande material, som papp, isolering, textilier, med mera. Denna kontaminering kallas för luktsmitta och det behövs inte en stor mängd kloranisoler för att material ska få en distinkt lukt.

Kreosot

Kreosot från trätjära är en produkt som utvinns genom destillation av kreosotolja (trätjära, stenkolstjära) och består av mer än 200 ämnen, exempelvis guajakol, kresoler, kreosoler och fenoler.  

Ämnena är miljö- och hälsofarliga och virke som är impregnerat med kreosot kan vara farligt avfall eftersom det innehåller flera PAH:er som är cancerogena.
 
Ett tåg vid en tom station.

Det användes för att impregnera trä redan på slutet av 1800-talet. I Perstorp tillverkades och såldes kreosot vid Perstorp AB under åren 1903-2006. Kreosot får idag endast användas i yrkesmässig verksamhet (Arbetsmiljöverket har föreskrifter) samt i konstruktioner som kommer i direktkontakt med mark eller vatten, så som telefon- och elstolpar och bryggor. Till utseendet är vätskan lätt gulaktig och transparent.

Var finns kreosot?

Kreosot används som impregnering av virke och förekommer i följande produkter:

  • Järnvägsslipers, syllar
  • Elstolpar och telefonstolpar
  • Äldre staket och i byggnader
  • Äldre bryggor och andra mark- och vattenbyggnationer

Stolpar
Kemikalieinspektionen har som krav att stolpar ska vara torra vid leveransen och information ska bifogas om vilket impregneringsmedel som har använts. Stolpar svettas kreosot i värme, som under vår och sommar, det är den perioden som kreosotångor avges som mest.

Länkar

Kemikalieinspektionen | Träskydd med kreosot »

Arbetsmiljöverket | Kreosot i stolpen? » [.pdf]