Kreosot

Kreosot

Dold fara i trä, takpapp och jord.

Kreosot är en träskyddsbehandling som gömmer sig i gamla träkonstruktioner och byggmaterial – osynlig för ögat men en fara för både hälsa och miljö.

Från impregnerade järnvägssliprar till kraftledningsstolpar – kreosot är fortfarande en risk som kräver noggrann hantering.

Kreosotstolpe vid brygga.

Vad är kreosot?

Kreosot är en blandning av hundratals kemiska föreningar, där de flesta är polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Det har länge använts som ett träskydd mot röta och insektsangrepp, särskilt i uthomhusmiljöer.

Dold fara i trä, takpapp och jord
Kreosot är en träskyddsbehandling som gömmer sig i gamla träkonstruktioner och byggmaterial – osynlig för ögat men en fara för både hälsa och miljö. Från impregnerade järnvägssliprar till kraftledningsstolpar – kreosot är fortfarande en risk som kräver noggrann hantering.

Även om dess effektivitet är hög, har kreosot länge varit känt för sina cancerframkallande egenskaper. Det används nu främst i specifika industrier och är begränsat inom EU.

Var finns kreosot?

Kreosot i trä

Impregnerat trä som behandlats med kreosot har ett långvarigt skydd mot röta, insekter och svampangrepp, vilket gör det attraktivt för utomhusbruk.

Impregneringsmedlet gör att träet får en ökad motståndskraft mot biologiska angrepp, vilket ökar livslängden och minskar behovet av frekvent underhåll.

Det är särskilt vanligt i äldre järnvägsslipers, telefonstolpar och bryggor, där behandlat trä erbjuder en oöverträffad hållbarhet, särskilt i fuktiga och utsatta miljöer. Eftersom kreosot tränger djup in i träets fibrer, bildar det en skyddsbarriär som skyddar mot både biologisk nedbrytning och fysiska påfrestningar. Detta gör kreosotimpregnerat trä idealiskt för konstruktioner som utsätts för väder, vatten och mekanisk belastning.

Kreosotimpregnerat trä erbjuder en effektiv och långvarig lösning för att skydda träkonstruktioner, men det kräver noggrann hantering och medvetenhet om de potentiella riskerna.

Tak med tryckimpregnerat trä, tjärpapp och skiffer.

Kreosot i takpapp

Kreosotbehandlad takpapp var vanligt förekommande i äldre hus och användes ofta som underlagspapp under tak eller isolering på vinden.

Denna typ av takpapp valdes för sina skyddande egenskaper, vilket gjorde den effektiv mot röta och insektsangrepp. Kreosotets konserverande effekter gav takpappen en lång livslängd, vilket var särskilt viktigt i fuktiga eller utsatta miljöer.

Med tiden – och särskilt under vissa förhållanden som ökad värme eller fukt – kan kreosoten frigöra flyktiga organiska föreningar (VOC) som orsakar en distinkt och ibland obehaglig lukt. Denna lukt kan sprida sig nedåt till boendeytorna eller läcka ut utanför huset, vilket kan väcka oro både för inomhusmiljö och eventuella hälsorisker. Exponering för dessa föreningar kan leda till irritation i luftvägarna och andra hälsoproblem, vilket gör det viktigt att vara medveten om eventuell närvaro av kreosot i takpappen.

Om den kreosotbehandlade pappen är skadad eller förfallen kan risken öka vid direktkontakt med materialet. Skador kan leda till att kreosoten läcker ut och potentiellt förorenar omgivningen, vilket kan skapa ytterligare risker för både människor och miljö. Om du misstänker att din takpapp innehåller kreosot är det viktigt att få det analyserat och, vid behov, vidta åtgärder för att minska riskerna.

Kreosot i mark

Vid sanering av gamla industriområden eller järnvägsområden kan kreosot förekomma som en förorening i marken.

Kreosot i marken uppstår ofta som ett resultat av långvarig användning av kreosotimpregnerat trä eller från spill och läckage under impregneringsprocesser för trä. När kreosotimpregnerat trä, som järnvägsslipers eller telefonstolpar, utsätts för väder och vind, kan kreosotens kemiska föreningar börja läcka ut i marken. Dessa föreningar inkluderar bland annat polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och klorfenoler, som är hälso- och miljöfarliga ämnen.

Förekomst av kreosot i marken kan sprida sig till grundvattnet och påverka ekosystemet negativt. Dessa ämnen bryts långsamt ner och kan därför finnas kvar i marken under lång tid. Om kreosot förorenar marken nära vattenkällor finns det risk att giftiga ämnen sprids och påverkar både växt- och djurliv, samt människors hälsa om vattnet används för dricksvatten eller jordbruk.

Föroreningar med kreosot i marken är särskilt problematiska på gamla industritomter där träimpregneringsprocesser har utförts, eller på platser där stora mängder kreosotimpregnerat trä har använts och sedan kasserats. Dessa områden kräver ofta saneringsåtgärder för att avlägsna de förorenade jordmassorna och förhindra ytterligare spridning av de giftiga ämnena. Vid sanering av kreosotförorenad mark är det vanligt att utföra provtagning och analyser för att fastställa halterna av PAH, arsenik, krom och koppar, eftersom dessa ämnen ofta förekommer tillsammans med kreosot.

Framställning av kreosot

Kreosot framställs genom destillation av trä eller koltjära. Det finns två huvudsakliga typer av kreosot: träkreosot och kreosot från koltjära.

Träkreosot

Träkreosot produceras genom att destillera trä, oftast från hårda träslag som bok eller ek. Processen sker genom att man hettar upp träet under kontrollerade förhållanden utan att tillföra syre. Denna process kallas för torrdestillation eller pyrolys, och den bryter ner träets kemiska föreningar. Under denna nedbrytning frigörs olika kemikalier, inklusive kreosot, som sedan samlas in. Träkreosot används främst för medicinska ändamål, exempelvis i tidigare tider för att behandla hudsjukdomar och som antiseptiskt medel.

Kreosot från koltjära

Kreosot från koltjära, även kallad kolkreosot, är den mest använda formen och den som används inom industrin för att impregnera trä, till exempel järnvägssliprar, elstoplar och staket. Kolkreosot tillverkas genom destillation av koltjära, som i sin tur är en biprodukt för framställning av koks och stenkolsgas (framställning av kol vid höga temperaturer).

Framställningen sker genom följande steg:

  1. Kol destillation | Rå koltjära hettas upp i en destillationsapparat. Vid olika temperaturer förångas och separeras olika kemiska föreningar baserat på deras kokpunkter.
  2. Insamling av kreosot | Vid ungefär 200-400°C förångas kreosot tillsammans med andra liknande ämnen. Ångorna kyls sedan ner och kondenseras tillbaka till vätska. Den vätskan separeras och kreosoten samlas upp.
  3. Rening | Kreosoten renas ytterligare för att avlägsna föroreningar och göras klar för industriell användning.

Den typ av kreosot som används i träimpregnering är alltså kolkreosot, som innehåller en komplex blandning av tusentals kemiska föreningar.

Farliga ämnen

Kreosotimprignerat virke och förorenad mark där kreosot har använts eller läckt ut kan innehålla en rad olika ämnen, förutom de höga halterna av kreosot själva. Här är en översikt av vad som vanligtvis kan finnas:

  • Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
    Kreosot innehåller en hög koncentration av PAH, vilka är organiska föroreningar som är kända för att vara cancerframkallande. Dessa ämnen kan vara mycket beständiga och bioackumulativa, vilket innebär att de kan stanna kvar i miljön under lång tid och ackumuleras i levande organismer.
  • Arsenik (As)
    Arsenik kan förekomma i tryckimpregnerat virke, särskilt om det har använts i kombination med andra träskyddsmedel, eller om marken har förorenats av kreosot. Arsenik är giftigt och kan orsaka allvarliga hälso- och miljöskador, även i små mängder.
  • Klorfenoler
    Kreosot kan innehålla klorfenoler, som är en grupp giftiga ämnen med betydande hälso- och miljörisker. Klorfenoler kan orsaka irritation i hud och luftvägar, långvarig exponering har kopplats till allvarligare hälsoproblem, inklusive leverskador och påverkan av nervsystemet. I miljön är klorfenoler särskilt problematiska eftersom de är svårnedbrytbara och kan ackumuleras i ekosystem, vilket påverkar både vattenlevande organismer och markbundna växter och djur negativt.
  • Koppar (Cu)
    Koppar används ibland i träskyddsmedel tillsammans med kreosot, särskilt i tryckimpregnerat trä, för att öka hållbarheten och som skydd mot röta och insekter. Höga halter av koppar kan vara skadligt för vattenlevande organismer om det lakas ut i mark eller vatten.
  • Krom (Cr)
    Krom, särskilt sexvärt krom (krom 6), kan ibland förekomma i kreosotimpregnerat virke. Det används också i vissa typer av träskyddsbehandlingar för att förbättra träets hållbarhet och motståndskraft mot korrosion. Krom 6 är starkt cancerframkallande och kan också utgöra en stor miljöfara om det sprids från förorenat virke eller mark.
  • Tungmetaller
    Förutom koppar, arsenik och krom kan kreosotimpregnerat virke eller förorenad mark innehålla andra tungmetaller beroende på användningen och om andra kemikalier har använts i närheten eller i kombination med kreosot.
  • Dioxiner
    Dioxiner är en annan grupp farliga ämnen som ibland kan associeras med kreosot, särskilt om träet har utsatts för höga temperaturer, till exempel genom förbränning av kreosotimpregnerat virke.

Hälsorisker och miljöpåverkan

Kreosot är både hälso- och miljöfarligt, vilket gör dess hantering strikt reglerad. Vid nedbrytning eller hantering av kreosotbehandlat trä kan skadliga ämnen som PAH (polycykliska aromatiska kolväten) sprida sig till mark och vatten. Dessa ämnen kan vara mycket persistenta och giftiga, vilket innebär att de utgör en allvarlig risk för både djur och växter. Sanering av förorenad mark där kreosot har använts är ofta en stor miljöutmaning.

Hälsorisker

Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och långvarig exponering kan orsaka allvarliga hälsoproblem, såsom hudirritation, eksem och i värsta fall hudcancer. Vid bearbetning av kreosotimpregnerat trä, såsom skärning eller bränning, kan farliga ångor och kemikalier frigöras och utgöra ytterligare hälsorisker. Därför är användningen av kreosot strikt reglerad och endast särskilt utbildade arbetare får hantera det.

Miljöreglering

Kreosotimpregnerat trä kan släppa ut skadliga ämnen i omgivningen, vilket innebär att dess hantering måste följa noggranna riktlinjer. Dessa riktlinjer skyddar både människor och miljön och styr hur kreosotbehandlat trä ska hanteras, särskilt vid avfallshantering och återvinning. Precis som med andra farliga ämnen, som krom 6, är det viktigt att arbetsgivare och saneringsföretag följer de lagstadgade reglerna för att minimera riskerna.

Analys av kreosot

Impregnerade träplankor.

Vi på Maivab erbjuder noggranna analyser för att identifiera förekomsten av kreosot i trä, papp och mark.

Vi genomför inga kartläggningar eller provtagningar, utan vårt fokus ligger på analyserna och leverera tydliga resultat. I våra rapporter tolkar vi resultaten och klargör om proverna innehåller kreosot i nivåer som överstiger de föreskrivna gränsvärdena.

Syftet med dessa analyser är att ge våra kunder en klar bild av innehållet och stödja beslut kring sanering eller fortsatt användning av material. Våra rapporter fungerar som en viktig grund för att säkerställa säkra och effektiva åtgärder i hanteringen av kreosot.

Visste du?

Kreosot användes tidigare som medicin i Sverige och andra länder. Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet användes träkreosot som en behandling för olika sjukdomar, främst för luftvägsinfektioner som tuberkulos och bronkit. Det användes också i vissa fall för att behandla mag-tarmbesvär och som ett antiseptiskt medel vid hudåtkommor.

Kreosot ansågs ha antimikrobiella egenskaper – på grund av detta användes det i medicinska sammanhang för att bekämpa infektioner. Den medicinska användningen minskade dock kraftigt under 1900-talet, i takt med att bättre och säkrare läkemedel utvecklades, samt att de negativa hälsoeffekterna av kreosot blev mer kända.