Från mirakelmineral till dödsfälla
Asbest är väldigt användbart, men samtidigt mycket hälsofarligt med dödliga konsekvenser. Här följer lite historia om mineralen.
Benjamin Franklins portmonnä
Asbestfibrer har genom tiderna använts på många märkliga sätt, från övernaturliga mantlar till nattmössor. I Naturhistoriska museumet i London finns ett exempel på detta: en liten plastlåda märkt ”ÖPPNA EJ,” som innehåller en grå, fibrös boll. Denna har en gång varit i Benjamin Franklins ägo.
Året var 1725, Benjamin Franklin var 19 år och hade kommit från Amerika året innan till London. Under ett och ett halvt år var han i England för att arbeta som tryckarlärling och skaffa sig erfarenhet. Efter att ha blivit lurad av sin tidigare arbetsgivare, kontaktade han Hans Sloane, en samlare och naturforskare i hopp om att denne skulle vara intresserad av att köpa en av hans kuriositeter som han tagit med sig från sitt hemland. En av dessa var en portmonnä, känd för att vara oförstörbar av eld och kunde ”renas” genom att kastas in i elden. Franklin fick ”mycket generöst” betalt för denna asbestportmonnä.
Antika myter och ritualer
Den historiska användningen av asbest är verkligen fascinerande och återspeglar den kulturella och mytologiska betydelsen som tillskrivs denna mineral. Asbest är ett naturligt förekommande fibröst silikatmineral som uppskattades för sin värmebeständighet och hållbarhet. Dess användning går tillbaka till antiken och den hade olika tillämpningar, inklusive i keramik i östra Finland omkring 4000 f.Kr.
Tron på dess magiska egenskaper härrörde sannolikt från dess till synes mystiska förmåga att motstå eld och dess koppling till reningsritualer på platser för dyrkan. En antik grekisk berättelse talar om en gyllene lampa, helgad åt gudinnan Athena, som sägs ha kunnat brinna i ett helt år utan att slockna. Veken i lampan var gjord av som kallades ”karpatiskt lin,” vilket man idag tror var asbest.
Asbestens resistensegenskaper mot eld upptäcktes för flera tusen år sedan och användes i olika ritualer och underhållning.
I antika Rom användes asbest som isoleringsmaterial i byggnader, de slavar som hade till uppgift att hantera heta föremål hade asbestvävda kläder. De noterade att slavar som arbetade i asbestgruvor utvecklade ”lungsjuka.” Asbest kom även att användas i handdukar, skor och nät. I Grekland kom namnet asbestos, som betyder outsläcklig, att benämna materialet. De gamla grekerna använde asbest i kläder och vekar i oljelampor.
Den romerske författaren Plinius den äldre beskrev på 100-talet e.Kr. en sorts ”levande linne” som kunde rengöras i eld och användes till kungliga svepningar, där tyget inte brann och hjälpte till att hålla monarkernas aska separerad från resten av bålet. Plinius intygade att han själv hade sett dess egenskaper, som servetter vilka lades i en brinnande eld och kom ut både renare och fräschare. I hans Historia Naturalis skrev han om dess påstådda skydd mot förgiftningar.
Plinius d.ä. hade sin egen teori om detta speciella ”linne.” Han trodde att dess eldfasta egenskaper kom från att det växte i Indiens öknar, en miljö där ”det aldrig regnar,” och att det därför blev härdat mot värme.
Genom historien har asbest förknippats med olika djur och varelser, till exempel salamandern och vissa gnagare. Dessa associationer kan ha ökat dess lockelse och bidragit till dess symbolik i litteratur och konst.
Det fanns en teori där man hävdade att materialet kom från skinnet på salamandrar, då man ansåg att dessa ödlor var eldfasta. Marco Polos förnekande av att asbest skulle vara en salamander i hans verk Marco Polos Resor, återspeglar den pågående debatten och förvirring kring mineralens sanna natur in i medeltiden.
En värdefull mineral
Under medeltiden var asbest ett mycket värdefullt material och bröts på Cypern. Fibrerna vävdes till tyger och sågs som en lyxvara.
Karl den store, som levde på 800-talet, använde en bordsduk av asbest som partytrick genom att kasta den i elden för att rengöra den.
Under korstågen användes asbest till att skydda eldprojektiler och i rustningar för dess värmeisolerande egenskaper.
Ett uppsving på 1800-talet
Asbestanvändningen tog fart i slutet av 1800-talet när amerikanska företag, som exempelvis Johns-Manville, bröt, tillverkade och sålde asbesthaltiga produkter.
Ett århundrade senare kom bevis fram som visade att Johns-Manville och andra företag varit väl medvetna om den hälsorisk som asbest utgjorde – och hade ansträngt sig för att denna information skulle döljas från arbetare och konsumenter.
På 1880-talet, under den industriella revolutionen, kom man att använda asbest i ångpannor, ångmaskiner, rörledningar och lokomotiv som värmeisolering.
Asbestens förödande effekter
Trots att asbestens giftighet anades redan i forntiden blev riskerna alltmer uppenbara med tiden. Mot slutet av 1800-talet uppmärksammade läkare att de ökade fallen av lungcancer, främst hos kvinnor och barn, berodde på att de hade tvättat kläderna åt de män som hade arbetat med, eller i närheten av, asbest. Det första bekräftade dödsfallet på grund av asbest noterades 1899.
Ökad användning
I USA år 1927 lämnade en arbetare in det första kända anspråket på arbetsskadeersättning. Han hävdade att han drabbats av en asbestrelaterad sjukdom. Företag som handlade med asbest på 1930-talet, också i USA, utförde undersökningar om hur hälsan påverkades. Detta gjordes i hemlighet och inga resultat lämnades till allmänheten. År 1933 avgjorde John-Manville elva asbestprocesser i domstol.
Inför och under andra världskriget började fartyg tillverkas i metall i stället för trämaterial. Krigsfartyg började massproduceras under kriget där asbest användes främst som värmeisolering. Efter andra världskriget upptäcktes en mjuk och böjlig plast vilken smältes samman med asbestfibrer, som sedan användes i rökmasker till brandmän. Asbestplattor, som i folkmun kallades för fattigmanslappar och torparkex, klädde fasader och tak, man tillverkade ytterfoder/krukor av eternit och ugnar med invändig asbest salufördes.
Runt 1947 började en pluggmassa saluföras under produktnamnen Björnplugg, Fixiplugg, Cascoplugg och Rawl Plastic. Den fuktades med vatten eller saliv, vissa tuggade på den tills den blev som en korv, innan den trycktes in i borrhålet där den härdade och fixerade skruven. Plastpluggen gjorde intåg på marknaden och tog successivt över från mitten av 1950-talet.
På 1960-talet kom en rapport där medicinska studier bekräftade att asbest orsakar mesoteliom (lungsäckscancer). Fram till 1970-talet ingick asbest i mängder med produkter av olika slag, som gasmasker.
Vad är asbest?
Asbest förekommer i mineralfyndigheter runt om i världen. Malmen kan dras isär till en ullig konsistens och sedan bearbetas som vilken annan typ av fiber som helst.
Ett förbjudet material
Mycket asbest finns kvar i Sveriges fastighetsbestånd och fortsätter att utsätta yrkesgrupper (rivningsarbetare, byggnadssnickare, elektriker, värmetekniker, rör- och ventilationsmontörer, golvläggare och städpersonal) för skadligt asbestdamm när äldre byggnader förfaller eller renoveras.
Äldre asbesthaltiga produkter
Fantasin har tänjts på gränserna när det gäller framtagning av produkter och hur man skulle saluföra dessa. Det finns många dråpliga reklambilder från förr, men för oss som vet allvaret med asbest fastnar ibland skrattet i halsen.
- Cigaretter
Den mest kända tillverkaren var Lorillard Tobacco Company med cigaretterna Kent Micronite. De använde asbestsorten krokidolit (blå asbest) i deras patenterade filter. I varje filter sades det finnas 10 mg fibrer, vilket betyder att en rökare kunde inhalera över 130 miljoner asbestfibrer per år. I fabriken som tillverkade filtren bestod personalstyrkan av 33 personer – 28 av dessa har avlidit av asbestrelaterade sjukdomar. - Asbestsnö
Snow Drift, White Magic och Pure White var varumärken på produkter som var konstgjord snö. Man kunde dekorera julgranen och prydnadsföremål. År 1939 spelade man in filmen Wizard of Oz, där användes asbestsnö. När andra världskriget kom och enorma mängder asbest behövdes för militärt bruk, stoppades försäljningen. - Babydräkter
Man vävde asbest till textilier och plagg – däribland babydräkter. De är resistenta mot lågor, hög värme och elektriska bränder.
Länkar
Läkartidningen.se | ”Björnplugg” – asbestkälla i var mans hem? »
Tidningen Elektrikern | ”Alla är döda i asbest eller lungcancer.” »
